Begreppet entreprenörskap kan visserligen tolkas på olika sätt, men en sann entreprenör kännetecknas av ett antal tydliga egenskaper såsom intiativrikedom, nytänkande, förmågan att se lösningar istället för problem samt god organisationsförmåga.
Vidare bör man ha goda kunskaper om hur man bygger upp en väl fungerande grupp och verksamhet samt vara medveten om sina egna styrkor och svagheter som ledare. Sist, men inte minst viktigt, måste man ha en vilja av stål och en stark tro på det man gör. Särskilt om/när andra inte har det.
Individen kontra gruppen
Det har länge riktats kritik mot det många gånger individfokuserade perspektivet när det gäller entreprenörskap. En ensam individ kan inte göra allt, oavsett hur stark personen ifråga är och hur stort nätverk som än finns. Många anser att det istället är teamarbetet som bör lyftas fram som en central framgångsfaktor för ett lyckat entreprenörskap.
I grund och botten handlar det trots allt om en kombination av den enskilda individens tro och vilja, och gruppens gemensamma kunskaper och samlade kompetenser. För att en idé överhuvudtaget ska kunna omsättas i handling krävs det att någon tror på den så pass mycket att personen ifråga är villig att göra i princip vad som helst för att förverkliga den. Bakom den personen måste det sedan finnas ett väl fungerande team bestående av flera olika personligheter.
Entreprenörskap kan ses som en synnerligen social aktivitet som blir möjlig genom nätverkande och samarbete. Arbetsprocessen kräver interaktion med ett antal samhällsaktörer utanför den egna verksamheten, och den entreprenöriella processen blir därmed en icke-linjär process utan en tydlig start- och slutpunkt. Processen går att likna vid ett ekosystem, som hela tiden snurrar tack vare ömsesidiga sociala system som hela tiden utvecklas tillsammans.
Kontexten är viktig
Entreprenörskapets kontext, det vill säga sammanhanget i vilken den entreprenöriella processen utvecklas, är viktig. Det kan röra sig om en historisk eller social kontext, såsom ärvda beteendemönster och normer, eller en geografisk kontext där möjligheterna ser olika ut beroende på de socioekonomiska faktorerna (landsbygd kontra storstaden till exempel).
Entreprenörskap kan betraktas som en universell företeelse i vilken själva entreprenörskapet och den enskilda entreprenören ses som de viktigaste delarna i maskineriet. I ett vidare perspektiv bör entreprenörskapet snarare ses som en del i en ekonomisk tillväxt i samhället i stort.
Ekonomisk vinst
Entreprenörskap kan i bästa fall göra så att marginaliserade människor får möjlighet att frigöra sig, vilket i sin tur kan inge hopp och tro om att vem som helst kan bli framgångsrik entreprenör. Denna sida av entreprenörskapet är mer tillåtande och inkluderande än andra sidor, där förmågor som kontroll, rationalitet och dominans ses som viktiga och nödvändiga för att bli en framgångsrik entreprenör. Dessa egenskaper kan leda till såväl osund rivalitet som exkludering.